Hej Bloggen!

I lördags var det allså utgång. Saken är den att det var väldigt nära att jag inte gick ut. Jag och Domme var först ensamma under kvällen, så vi satt framför youtube och tittade på roliga klipp och garvade. Det var mysigt, så jag var nära på att stanna där framför skärmen. Så kom Lisette hem och lite senare kom både Alle Balle, Nora och Cassandra – välfixade och taggade. De blev nog lite paffa när jag skulle vara hemma så redan där började övertalningsprocessen – ”men du har tjatat hela veckan om helgens utgång, passa på nu innan din pappa kommer!” så det slutar med jag lite ”påverkad” börjar med make-up och outfit. Fast jag såg inte allt för hemsk ut  (tycker inte jag i alla fall)

Sedan gick vi ut. Samma gamla vanliga plats. Det var ganska mycket folk, ljummet i luften. Vi mötte Linda som hade besök från Sverige – en trevlig och söt tjej. Senare mötte vi även våra spanska vänner och däremellan både finnar och svenskar. Första halvan av natten var fantastico. Jag dansade och dansade som en toker och var gladare än glader. Det  var underbart – ni läser det, va? Underbart! Och musiken var bra. Kunde nästan dansa med och sjunga till allt – minns Michael Jackson + massa åttiotal. Åh, så kul det var då. En smått vinglig värd och ett glatt budskap i huvudet är en underbar kombo!

När jag nyktrade till senare på småtimmarna var det inte lika hallelujah-moment. Då kunde jag känna den skoskav som dansgolvets aktivitet givit mig, och för att citera mig själv ”det känns som någon huggit av mig foten och sedan doppar ändarna i grovsalt” Dessutom var jag både trött och kall. Var hemma omkring fem och i säng runt halv sex. Vad händer? Klockan 07.30 vaknar jag av världens kramp – hela vänstra vadmuskeln spänner sig så jag tror den ska vrida sönder sig. Satan vad det gjorde ont. 2 timmar därpå väcks jag av ”bråk” i värdfamiljen och kunde inte somna om. Det är det sega med värdfamilj och partaj-nätter = sömnbrist.

Nora är finfin inne på en spansk bar. Kvällen var ännu ung och alla var glada.

Jag och Alle Balle

En riktigt glad Lena och en fnittrig Alicia.

Nander och Juan uppmuntrar Nora, som verkar ha blivit glad över sitt nyfunna sällskap.

Jag och Nander.

Fiesta!!

Nora är trött med Juan och Alicia är glada. Juan kanske är det över sällskapet? ;)

Ja, helgen var fin. Söndagen var lugn. Jag sov, läste, stekte på stranden, var hemma hos L & D och avslutade dagen med en jogging-runda när det var ljummet i luften. Skönt att inte ha plugg att tänka på. Nerja igår var fantastisk – stranden där är som hämtad ur en reseguide, ni ska få se sen!

Ha en fin tisdag! Min har börjat fint och jag hoppas den fortsätter lika fint när jag senare beger mig till stranden.

LATER