Hej Bloggen!

Hur är det att handla i Spanien? Ja, detta är ju någonting som jag gör 2-3 ggr/veckan och därför har det blivit en vardagssyssla i kategorin ”suck-och-stön”. Nu förstår jag pappa – jag hatar att handla! Lugnt kan jag säga att jag föredrar att göra det i Sverige och det är inte bara för utbudet (jag föredrar det svenska) Utan hela systemet här är fel, fel och jobbigt, jobbigt! Lisette och Domme tycker det är roligt att handla och jag kan inte förstå varför. Jag måste försöka få dem att verkligen berätta varför, kanske skulle de kunna få mig att tänka på samma optimistiska sätt kring tråk-syssla-nr-1? Det skulle verkligen behövas får i dagsläget är mitt hat på den nivån att tanken på att jag ska handla senare kan förstöra en förmiddag.

Här i Spanien finns det två stora kedjor – Mercadona och Eroski. Sedan finns det själklart en hel hög med mindre butiker/kedjor. Eroski har billigaste vatten och ligger bredvid skolan, det är bra. Mercadona är den som jag oftast går till – känns som att utbudet och priserna är bäst där. Systemet i Spanien är inte roligt. Det är väldigt rörigt – allt står hullerombuller och butikerna tycks inte ha någon struktur överhuvudtaget. Folk trängs och gnäller – inte ens en uns vänlighet från personalen heller. Jag minns när jag, Domme och Carro var på mercadona i början av september – seriöst; en butiksanställd gav oss en bitch-blick!!! Usch! Dessutom skärs fisk upp direkt vid en speciell disk, som ligger bredvid övriga varor. Alltså: det stinker i nästan hela affären och jag blir ganska illamående när jag går förbi och mötts av råa bläckfisktentakler, alldeles slemmiga – fy! Systemet vid kassorna är inte heller så roligt. De är väldigt små (inte alls sådär avlånga som i Sverige) så meningen är att du ska börja packa direkt och får dessutom hjälp av kassören. Visst är det skönt att få det men detta innebär även längre kötid. Dessutom – stressen! Jisses för kassören börjar med nästa kund oavsett om du är färdig eller ej – så det är stress, skynda, skynda! Mötte ett par svenskar för några veckor sedan och de sa samma sak – stressen i de spanska affärerna går inte att jämföra med någonting i Sverige. Tacka fick jag hjälp av dem den gången så jag kom lindrigt undan. Men man vänjer sig, det gör man alltid.

Lite pics:

Stora mercadona inne i stan. Hit går jag ofta.

Eroski bredvid skolan. Här köper jag vatten och cola.

Bjuder även på en ”inside-pic” visst är eroski ett snyggt ställe?


Här handlas det för fullt med mamma! (det är hennes fot ni ser där) Måste säga att korgarna inne på mercadona är väldigt praktiska – de har hjul så det är bara att dra. Bärvarianten hemma i Svenne-land är inte så rolig när man kommer upp i vikt

En halvrolig bild på mig inne i Mercadona (jag hade gått hela dan tillsammans med mamma – klart man blir sliten och trött då!)

Oj – kom ju på att jag måste till mercadona imorgon. Nej, där sjönk humöret känner jag. Suck.

Jaja, nu vet ni i vilket fall hur vardagssyssla nummer 1 fungerar i Spanien – så enjoy nästa gång ni kliver in på ICA!

LATER

Hej Bloggen!

Detta inlägg ska handla om saker som vi svenskar tar för givet, ja, det som är självkart naturligt för oss; men som skiljer i Spanien. Jag säger inte att något lands principer är bättre – det är en kulturell fråga. Det svenska känns mer rätt för mig, vilket är logiskt, men samtidigt har jag vant mig vid det spanska. Det är inte någonting som jag längre påverkas och chockeras av; vissa saker känns till och med naturliga! 

·         Skor. I Spanien anses det ofint att visa sig i bara strumplästen medan det för svenskar är en självklarhet att skon ska på. D.v.s. motsatsen!  Dessutom skiljer sig golvet här. Det är ofta i sten och därför väldigt kallt. Jag har vant mig vid att bära skor inomhus och tycker det känns helt naturligt. Ja, jag har till och med fått frågor från svenskar ”varför har du skorna på dig?”

·         Närkontakt. När man kommunicerar med varandra i Sverige tar man avstånd och rör inte mycket alls vid varandra. Här i Spanien är det däremot det motsatta. Här är det beröringar och omfamningar hitt och ditt. Det bringar självklart värme och en känsla av gemenskap. Som svensk kan jag dock uppleva för mkt närkontakt, en ofrivillig brytning av min privata sfär.

·         Hälsningsfraser. I Spanien är det puss på kinden, medan svenskarna kör på en neutral handskakning. Jag gillar pussen. Det ger ett välkomnande och vänskaplig känsla precis när man möts.

·         Tidsschemat. I Sverige stiger befolkningen upp redan tidigt på morgonen för morgonkaffe och morgontidning. Sedan är det jobbet och hem cirkus fem för middag. Inte i Spanien – när jag stiger upp runt halv åtta ligger natten fortfarande över gatan. Och när jag vandrar iväg 08.30 börjar staden långsamt att vakna. Middagen här intas runt 21.00-23.00 med självklara senare ”läggdags-tider” dygnet är alltså ett par timmar framskjutet här. Inte alltid kul för mig som vill lägga mig på ”svenska-tider” inför skoldagen. Min värdmamma kan ha vänninor på besök till sentsent. Eller vad sägs om 01.00 på en söndag?

·         Middagen: Svenskar äter 2 rejäla mål – lunch och middag – medan spanjorerna under dagstid, med start runt 13.00, ”picar” alltså småäter – därav de välkända tapasen. Middagen runt tio-snåret ätes ofta på restauranger tillsammans med vänner och familj. Medan en spanjor äter utropar denna ”mm..gott!” medan en svensk vänligt reser sig från bordet och säger ”tack för maten” när tallriken är tom.

·         Kaffe-kulturen. Kaffe är viktigt i Sverige och dricks ofta för dess uppiggande egenskaper, koffeinet. Så är det inte i Spanien. Här har kaffet en social funktion och inget mer än det. Kopparna är små, små och dricks alltid med mjölk. Detta görs på ”barer” som det finns hur många som helst av här. Dessa barer är livliga, röriga och här socialiserar spanjorer.

·         Planering. I Sverige vet man vad man får. Kommer jag till ett möte av något slag vet jag att jag får det utlovade, noggrant och anständigt. Detta är skönt, detta saknar jag. Här i Spanien kan man aldrig vara säker. Här gäller ”mañana” – ”imorgon, vi får se”. Och att saker börjar i tid – lägg till ett bra tag (timmar) det är så här.

·         Killarna. Jag stör mig mycket, mycket på spanjorerna, generellt alltså. Det är oanständiga kommentarer hitt och ditt; och ni vill inte veta vad jag 4-5 gånger har fått uppleva på gatan. Visst för att svenskarna är mer kyliga (inget negativt!) här i Spanien kan det brinna för hett.

Ja, det där var några saker. Självklart finns det mer. Jag kan säga så att året i Spanien har verkligen givit mig perspektiv på saker. Jag har insett hur svensk jag egentligen är! Och hur svensk jag alltid kommer att vara!

Just nu har jag en sådan hemlängtan att ord inte kan beskriva den. 

LATER