Hej Bloggen!

Kommer inte in på internet där hemma, även om kabeln är inkopplad och allt verkar korrekt. Vet i tusan vad där är men stod ngt om nätverkskort så det känns som det är något jag borde kolla upp. Förhoppningsviss får jag igång internet förr eller senare och fram tills den lyckliga dagen får jag tya mig till skolans uppkoppling. Tacka bor jag nära, bara 10 min promenad så det är lättare att dra dit spontant när de stänger så sent som klockan sju. Vet att ni klagar på dålig updates och jag vet att den är bad bad bad. Men det gäller att gilla läget och jag ska göra mitt bästa, lovar.

Kan annars meddela att jag mår bra. Klassen verkar jättetrevlig med härligt folk! Schemat är jättebra (ledig varje tisdag!) och skolan trivs jag redan på. Har redan en hög med roliga planer framför mig så det ska nog gå bra.

Åkte ner till Spanien med kastrups första flyg (!) redan 05.55 lyfte det vilket innebar att jag var tidigt i Spanien, redan halv tio. Dock innebar det också en annan sak – en sömnlös natt. Lämnade Kristianstad klockan sju på måndagen. Efter 2 månader där kunde jag inte fatta att jag lämnade för så lång tid, det kändes bara som en tripp till Malmö och därför rann inga tårar och det kändes inte jobbigt alls att resa. Det är väl först nu jag fattar att jag är borta, nu när Sverige verkligen är ”där borta”.

I Malmö var det bio som gällde! Har ni sett Toy Story 3? Riktigt bra film! Såg den med 3D och det är verkligen effektfult. Det som var bäst med filmen var att den vidriga teddy gick det illa för, (personligt också, gillar inte ”teddysar”) Han fick åka lastbil istället, haha, gillar!

Satt på donken cirka två timmar med pappsen och drack både cola och kaffe omringade av uteliggare och fyllisar. Den natten tillbringades med att ”vara brandvakt” Ja, så kallas det när man inte har någon fast sovplats. Och det var ett äventyr i sig även om jag må säga ett mycket tufft sådant.

Vi kom till Kastrup runt 02.00 och satt på en bänk fram till klockan fyra. Jag kan inte påstå att det blev mycket sömn. Pappa drack öl och jag lyssnade på danskarna som satt bredvid. Jag var glad när det var dags för incheckning men mindre glad när jag upptäckte att jag hade en hel dansk skolklass som resesällskap. Resan gick väl – kanske var det tack vare ett gäng snyggingar som satt bakom mig?

Det känns konstigt att vara i funkan. Kan inte fatta att jag är här. Tiden i Sverige var bara en semester. Nu är verkligheten tillbaka.

Jag i ett råkalt Malmö. Ja, jag frös verkligen där.

Datornörden själv framför facebook (norpade ett hotells data i väntan på tåget)

Här slöas det inne på kastrup (sista ramlösan!)

Ett seriöst försök till att sova som dock inte gick så bra. Det var verkligen omöjligt att sova där. Obekvämare nattuppehåll får man leta efter.

Väldigt kallt var det när flyget skulle lyfta. Nej, jag ska inte klaga – det är skönt SKÖNT (läs det med stora versaler) att slippa den svenska hösten. Ja, jag har faktiskt glömt hur den är.

Hur som, nu är det skönt att vara här. Njuter av värmen och ser iskalla bilder på fejan. Är sugen på en Sverige-resa i november; en reminder om vad äkta höstrugg innebär? Men nu är det ut på nya äventyr är det som gäller!!

LATER