Hej Bloggen!

Efter ett par dagar i Sverige känns det som att jag har fått koll på läget. Jag kan inte klaga allt för mycket, vädret är ok & dessutom innerhåller förmiddagarna moment speciellt! Jag är van vid svenskt väder, och tycker att cirkus tio grader inte är kallt – men det är absolut inte varmt heller. För mig är det lagom med dunjacka och tischa under.

Temperaturskillnaden är stor gentemot Spanien & Sverige. Spanjorerna kan avnjuta uppemot härliga 20-25 grader och en gyllengul sol, medan svenskarna firar bara himlen är någorlunda blå och tempen ligger runt 10 grader.

Och det syns inte! Jag lovar – raderar vi miljön/bakgrunden kan man inte säga vilket land människorna befinner sig i – svenskar och spanjorer klär sig lika mycket. Det är alldeles för tunna jackor i Sverige, medan jag i Spanien inte kan förstå hur spanjorerna undviker värmeslag eller andra obehagligheter i tjocka jackor och halsen omvirvlad av en halsduk á la vinter i Sverige.

Jag antar att det beror på någon känsla. För spanjorer är 6 grader kriskallt – nyhetstidningar pumpar ut rubrik efter rubrik med tema köld. Medan svenskarna under vintern betraktar 0 grader som sommar. Klart att om man under stor del av året har 25 + och en brännande sol upplever en stor kontrast när det endast ett ental plusgrader, och att man i Sverige njuter av 10 grader när vintern var en plåga av minusgrader och snökatastrofer. Det är inte konstigt. Sj kör jag på ett mellanting. Hade svettats ihjäl i spanjorernas uppklädda outfits, men jag kan inte heller förstå svenskarna i skinnjackor, och ibland även tischor.

LATER

Hej Bloggen!

Shit vad jag är fröken trötter. Haha… Jag orkar inte plugga men vet att jag måste. Skulle mycket hellre lägga mig tillbaka i sängens bekvämlighet. Men det finns saker som måste göras, hade tänkt börja på biologi-labrapporten om allmän ekologi, och kan inte påstå att jag är pepp på det. Tittade på en dokumentär om frivilliga prostituerade till halv fem på morgonen. De berättade om ”jobbet” och ”kollegor” som om det vore något bra, usch! Kanske om man gör det frivilligt och har kontroll, men ändå…

Låt oss börja tisdagen med bra musik (spotify rullar konstant) Här kommer min favvolåt på spanska, den är så fruktansvärt fin även om man inte fattar allting, men jag uppfattar som att den handlar om obesvarad kärlek.

Hej Bloggen!

Det har varit en bra måndag, annat kan jag inte säga. Morgonen var dock inget halleluja moment – när jag blev väckt av pappsen var klockan närmare ett – åångest! Jag vill ju plugga på mornarna! Men får trösta mig med att jag faktiskt haft fullt upp denna helg, så jag behövde sömn. Men imorgon jobbar mamma sent så hon ska få upp mig – och skratta Alicia – men då väntar kaffe. Franskt sådant, gott!

Men det var upp från sängen och all dess bekvämlighet och fixa för att jag & sis skulle besöka vår gamla skola – älskade Hammarskola. Som en annan tid, men jag gick där faktiskt tre år; mellan 2001-2004. Ärligt kändes det knappt som man varit borta, allt var så vant, så hemtamt. Ända skillnaden var att allting krympt, spec sis kommentar ”Shit, vad långt ner trapphandtaget sitter” ja. Det var kul att träffa min gamla lärare. Det var kul att titta på omkring – och vet ni, toaletten ser exakt likadan ut med till och med samma tavlor. Kul med tanke på att det gått sex år.

Sedan på kvällen var jag hos Matilda i hennes pappas hus. Så fint – jag älskar träpaneler. Vi myste till det med kryddte och grönsaksstavar. Så snicksnack på det. En lyckad måndagskväll!

Du är göllig även om du spanar in en toalett.

Två toalettmonster

Fina flickor

VAD GÖR JAG? JAG ÄR GALEN!!!

Kvällsmys med Matilda.

Fråga mig inte vad tandborsten gör där. Men jag måste hålla med om att det ser roligt ut.

Imorgon ska jag försöka ta mig in till stan & köpa värmeskydd för håret – det är bra när man plattar det varje dag som jag, kanske tittar jag omkring i affärer också, får se. Sedan ska jag ta en joggingtur, och självklart upp & plugga. Imorgon ska bli en flitig tisdag.

Nu är det upp med kanal 5 play.

LATER

Hej Bloggen!

Nu har jag haft födelsedag… nu är jag 18 år. Det känns ok, faktiskt. Kan först och främst börja med att tacka för alla presenter & grattishälsningar. Sådant värmer mer än vad man tror, spec när det kommer från oväntat håll. Egentligen gillar jag inte alls födesedagar, och det var nästan ett lättnad när 28 mars knackade på runt midnatt. Nej, det är en hype kring födelsedagar. De ska vara så bra, så roliga, man ska få många grattis grattis och presenterna ska vara fantastico. Visserligen fick jag allt men ändå, ja, nervositeten innan är inte hallelujah moment. Men nu är dagen över och jag kan bara tacka alla som bidrog till att göra den 27 mars till den fina dagen det blev.

Matilda sov över här och vi ägnade natten åt ballar av stål. Jisses vad vi skrattar åt dem, och Matilda – hennes kommentarer, hennes humor… jag skrattar utan kontroll. Själva dagen var lugn, & till kvällen blev det middag med vännerna. En lyckad natt som slutade på … köksgolvet, nergeggad i en hel del mer och mindre trevliga ”ingredienser” – rått ägg ger halkvarning. Nej, jag har haft kul kul kul!!  HAHA… :)


Middag

Jag & min nyfunna vän chokladtårtan.

Ska Matilda bli gift eller inte? Frågan hänger i luften & spänningen stiger…

Kaffekalas och skrattfnatt.

Haha, nej jag kan inte förklara denna handligen. Jag var väl sugen på havrefras… men ville att Matilda skulle sätta sig på dem. Det gick inte så bra… det var jag som satte mig på dem istället. Faktiskt.

Sedan fick vi infallet att koka Coca Cola. Vad jag minns smakade det okej. Och jag hade skrivit på ansiktsboken att det var sjukt underskattat (haha jag stavade med z) så det var väl så.

Jag dricker kokt Coca Cola     


Jag & Kristina


Vad gör hon? & jag känner mig ju snygg. Notera gräddklicken på nageln – spraygrädde is the shit!

GRÄDDE!!!!!!

Det blev lite galet här känner jag så kör på censur. Inga mer pic men kameran var full av dem och jag skrattar skrattar och skrattar.

Idag måndag har jag & sis hälsat på vår gamla skola, & snart kommer Matilda över en snabbis + att jag planerar att städa min garderob. Den är farligt överfull, men jag älskar kläder och jag avskyr att kasta – men jag får bita mig i läppen och göra det som göras måste. Det kunde bli värre… allt kan bli värre… det har redan blivit illa nog.

LATER.

Hej Bloggen!

Morgonen kunde ha varit roligare. Jag blev väckt av en skriktig syster, en sur syster. Ingen mening att somna om, utan nu sitter jag framför internet (hey internet!) och slurpar på en stor, rykande kopp te med fruktsmak. Hade en trevlig kväll/natt med syster. Vi skrev galna mejl och jag skrattade så det gjorde ont.

Gårdagen var också bra. Inte så farligt kallt i K-stad, men jag kör på dunnjacka, känns tryggare. Men här går folk omkring i skinnjacka och kjolar, men kommer de från vintervintern är det inte så konstigt. Tog cykeln in till stan – första gången jag cyklade på 9 månader. Först kändes det faktiskt lite vingligt, men ganska snart satt rytmen. Att cykla sitter i ryggmärgen. I stan mötte jag Kristna, vi satte oss vid ett fik, drack kaffe och snicksnackade. Det var trevligt, och gör mig glad glad glad. Åh, vad det är kul att träffa alla. Ska ev träffa Sanna idag, och så ska Matilda sova över! :D

Min älskade svarta monark.
Blaj var att på hemvägen kunde jag inte cykla med den – bakhjulet var nämligen infekterat av stora, djupa tjocka HEMSKA revor. Pappa tror det beror på att däcket torkat under tiden i Spanien – använde ju den varje dag innan. Nu ska den så snart snart som möjligt till verkstaden. Jag föredrar att cykla, jag vill ha en frisk cykel.

Blaj kunde jag inte nå pumpen heller för någon hade varit så smart att placera den under en stor byrå + 2 kartonger med massa papper. Hm, hur smart?

Sverige är fint. Det är vår och jag är pilifjonkglad.

Nu ska jag plugga. Sedan blir det som sagt in till stan. Men jag ser fram emot det. Ska färga håret, sedan blir det som sagt att träffa Matilda, förhoppningsviss får jag träffa hennes söta hund Humla, och vi kan ta en kaffestund sådant som jag har saknat. Längtar! :)

Ha en fin fredag!

LATER

Hej Bloggen!

Här sitter jag och har det trevligt med en labrapport som handlar om olösliga resp lösliga salter. Kan man ha en trevligare förmiddag? Mina tankar går ändå till stakarna som har orienteringsdag idag. Ibland kan kemi te sig lockande. Haha, nejdå… men jag får inte vara lat här eftersom att jag är ledig 8 skoldagar, så det blir upp om förmiddagarna för plugg. Har redan gjort min engelska, halva labbrapporten och ska köra lite engelsk grammatik snart snart. Det känns okej, faktiskt.

Fick en mysig ”väckning” av Ophelius omkring 06.00 imorse. Han hoppade upp i min säng, och så var det klapp och kram. Han är så fin. Har faktiskt tagit lite pics på honom. Ni ska få se. Tänker spec på Alicia som inte visste att jag hade katt. Men det har jag – världens goigaste finaste lilla filur.

Dagen planer är att ta mig in till stan med cykel! Hell yeaah jag ser fram emot det; har inte cyklat på 9 månader, vilket är en stor omställning i och med att jag cyklade varje dag förra året. Men nu väntar min underbara svarta monark på mig. Sedan ska jag möta upp Kristina för en fika, och det gör mig glad glad. Ikväll när pappa kommer hem från Staffanstorp ska jag bjuda honom på tortillan jag köpte i Spanien. Tror ni han gillar den? Spännande!

Jag gillar att bjuda på skratt, spec till Alicia som är en liten filifjonk. Jag som skulle dricka den nya lokan första dagen i Sverige. Jag som älskar loka, & jisses vad god den är. Jisses alltså, den godaste smaken utan tvekan. Jag ska leva av den nu i Sverige. Tusan att det bara finns fonter i Spanien, & den är inte god, ingen loka alltså…

Så, nu blir det grammatik! Hoppas orienteringsdagen går bra. Och snart ska jag visa prov på en riktig konstnär.

LATER

Hej Bloggen!

JAG ÄR I SVERIGE? Kan ni fatta det? Jag kan det knappt. Känns overkligt, även om det också känns som man aldrig varit borta. Det är blandade känslor, men kan iaf säga att det känns mycket mycket bra. Träffa alla, bara vara här och njuta av Sverige och det som är svenskt… och självklart – internet. Ska passa på att ladda ner film/musik och njuta av att kunna vara online mkt mer än vanligviss.

Resan gick bra. Självklart är det jobbigt – stress, svett och spring spring spring. Hitta rätt terminal. Hamnade i terminal 3 – den nya – stor skillnad kan jag lova. Väldigt modernt och påminnande om kastrup, faktiskt. Och ”nya” flygplatser är inte roliga, särskild då jag uppenbarligen var den enda från tåget som skulle till den terminalen, alla andra svängde in i gamla T2, men antar att många gick fel eftersom att cirka hälften av flygen gick just från moderna trean. Men det gick bra – förrutom att det var en riktig utmaning att hitta vatten när man väl kommit in genom säkerhetskontrollen; jag menar – vatten?!? Dyrt godis finns överallt, men casual vatten är impossible.

Flyget var 45 min tidig, men eftersom att min resväska var i princip sist så jämnade det ut sig. Flygresan var en harmonisk melodi; jag åt jordgubbar och läste deckare. Skulle köpa dyrt kaffe för 25:- , men de tog ej emot visa + euro-mynt. De kör den nationalistiska stilen med endast danska kronor, så de bjöd på kaffet. Mycket bra, för det var illasmakande blask och verkligen inte värt det höga priset.

Kom hem runt halv sju, & kvällen har tillbringats framför dator & tele. Mys!

Packa är inte kul, men det är garanterat roligare med en glädjekick i kroppen. Blaj var dock oron för övervikt = sammanlagt blev det bara 16 kg. Marginal, alltså.

Köpte typisk spanskt tortilla de patatas till familjen; som ska lagas imorgon. Ska bli spännande att se om det uppskattas eller icke…

Morgonkaffe är sötsak.

En glad lena prec innan jag skulle lämna spanien för sverige… sista kaffe-slurken bara så blir det ultimatum.

Jag fattar inte varför ingen annan skulle till trean, jag menar ju – många flyg gick därifrån. Men har rullar jag i alla fall fram ensam med min stora väska med en liten klump oro i brösten. Men det var jag som hade rätt och inte mannen som sa till mig att jag gick fel! Smile, alltså

Flygplansspaning kan vara kul kul

Hejdå Spanien!

Up in the air!

Första synen av svensk mark – Malmö stad.

Ser ni turning torso?

Lycka.

Hemma i ett 6 gradigt Kristianstad.

Imorgon blir det plugg på förmiddagen, och på eftermiddagen ska jag träffa Kristina, mycket mycket trevligt.

Men jag ska plugga. Klockan är för mycket nu – men det spelar ingen roll, jag måste hålla på flitigheten, måste.

LATER

Hej Bloggen!

Inte så roligt just nu. Jag blir galen! GALEN! Man försöker, men bara iskallt. Det är fruktansvärt, är det ens mening att försöka när man bara förlorar gång på gång? Hur ska man finna ork att försöka igen? Klart att det blir meningslöst smärtsamt, och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Vet inte. Nej, jag vet att jag borde vara glad för jag ska till Sverige imorgon, men oron är ett helvete. Ett helvete. Vet inte ens om jag kommer att klara av att koncentrera mig inför provet i eftermiddag, att jag packar allt. Jag vet inte. Mars har varit ett helvete hittills, och inte blir det bättre att avsluta med födelsedag, absolut inte. Jag hatar födelsedagar! Finns det något mer ångestfullt än det? Åh, vilket depp text detta blir, men det är så jag känner mig, och inte blir det bättre att jag har en pappa som bara säger ”äsch” men detta är inte äsch för mig, och det spelar ingen roll vad någon tant på radion sagt, för det är såhär jag mår; reagerar. Fråga mig inte, orkar inte prata om det.

Igår var en tråkig måndag. Jag mådde blaj blaj på eftermiddagen. Och jag var verkligen sjuk i fredags! Sedan var det stadsorientering på gympan, och orientering är inte prec min piece of cake. Tog en kort runda med Lisette & Domme – och vi klarade den prec. Jag kände mig som en virreboll som försökte agera kartläsare. Lisette gjorde det bra, och Domme var inte så dålig hon heller. Medan jag mest var irriterad på att de höll kartan åt fel håll – heey, havet ligger dittåt.

På vägen mötte vi dock mycket trevlig – och annorlunda – konst. Sådant förgyller absolut trista orienteringsrundor. … sandskulpturer!

Vikingar?

Arg drake. Spruta het sand?

Känner ni igen dem? Allas vår favoritfamilj – The simpsons!

Notera spec Barts rumpa. Klockrent!

Fantastisk konst, huh? Sj är jag impad över hur de fick till det, ja, hur de får sanden att hålla sig på plats. Det lär ha krävts mycket jobb, men nu förgyller skulpturerna funkans strand. Kan även nämna att det var en fantastisk dag igår. Strålande solsken, och en temp omkring 20-25 grader. Och vad väntar i Sverige? 4 grader! 4 ynka grader, och -1 imorgon. Minusgrader! MINUSGRADER!

NÄSTA GÅNG JAG SKRIVER ÄR JAG I MITT RUM!!! HUR GALET FANTASTISKT ÄR INTE DET? VI HÖRS NÄR JAG ÄR I SVERIGE, GOTT FOLK! SÅ ÖNSKA MIG NU EN TREVLIG RESA SÅ ÖNSKAR JAG ER EN TREVLIG TISD & ONSD.

LATER

Hej Bloggen!

Det har inte varit en rolig helg… inte det minsta.

Meningen var att jag skulle åka till Sierra med skolan på fredagen och sedan utgång med L & D medan Alicia & Nora skulle på något ”campo” jag vet inte vad… men så blev inte fallet. Istället har jag varit sjuk, legat och vridigt mig i sängen, haft ont ont ont. Det har inte varit roligt. Jag har inte gjort mycket, ingen utgång, inga roligheter. Men ibland mår man dåligt och då måste man gilla läget. Jag har hunnit få fysik gjort & vilat upp mig, läst och tittat på massa filmer. Så det har varit en riktig myspyshelg, men det är skönt det också. Får le & vara glad och se det som en liten vila inför Sverige-resan (på onsdag!)

Så nu var det måndag, och jag kan trösta mig med att denna ”vecka” bara är två dagar lång innan härligheter sätter igång. Inte är jag glad, för imorgon är det fysikprov kl 15.30. Avskyr sena dagar! & idag är det gympa.. blaj, blaj blaj…

Kom prec på att jag dessutom är matvärd. Neeeej….!!!

Titta vad jag hittade på datorn. Åh, ger mig en form av närhet, en känsla av verklighet… jag vet inte, men hemlängtan tar i. Ligger snön kvar? Mitt område i januari månad, fotograf: sis.

Helt galet vad många minnen man har från den lekparken. Jag kan lova att det har varit mycket action där! Och gräsmattan, timmar man har legat under en stekande sol för att f

På exakt rätt gyllenbruna sommarnyans. Och trädet i mitten är ett körsbärsträd, och för länge, länge sedan växte det faktiskt körsbär där, tror det senast var 2001. & då brukade ungarna palla från oss… aha, det var tider det.

Ikväll blir det spinning. Det är tufft, måste köpa en jätteflaska och ha med mig massa, massa, massa vatten… man dricker som jag vet inte vad, men otroligt mycket. Sedan blir det självklart fysik. Känner också att bloggen borde bli roligare, men det är tråkiga dagar fram till Sverige-resan. Förhoppningsviss blir jag bättre på att uppdatera där än förra gången – jisses, jag har internet dygnet runt- ett mirakel! – ni vet hur dåligt det var förra gången. Vi får se… men jag ska försöka iaf. Helt galet …. 1½ dag kvar.

Btw… någon som vet hur print screen fungerar?

Please, tell me!

LATER

Hej Bloggen!

Igår var ingen vanlig dag; för det var Aminas 18års dag!

Nu är du ett stort flickebarn, och det gör ont i mig att jag inte kan vara i närheten och fira; få krama om dig och gratta ett par miljontals gånger. Det säger mer än ord, men tyvärr har jag bara ord att gå på nu. Så jag skickar miljontals grattispussar & lyckoönskningar!

Det är sjukt vad tiden går fort; det var inte allt för längesedan vi var små 9 åriga pysslingar vars största fasa var levande gosedjur. 9 år med dig – & det har varit 9 fantastiska år fyllda av otroliga minnen som aldrig rostar. Nu sitter de inom mig som skimrande guldklimpar – och jag hoppas att vi har fler minnen framför oss!

Snart kommer jag till Sverige, snart, snart!

Här  har jag suttit i ett par miljoner år (känns det som) för att få in gamla bilder på mig & Amina, & hur bra lyckas jag? Så dåligt att jag får ont i magen. Satan, det var så mycket söt söt som skulle in på bloggen, men det ville sig inte. Hade till och med laddat in ett nytt bildprogram, men till ingen nytta.

Får vara lite glad iaf; ikväll blir det ”fredagskväll” en torsdagskväll hos Lisette & Domme, så jag drar ditt efter gymmet. Sent blir det nog, så jag kör på sovmorgon imorgon! Me encanta!!!

Påminnelse till sis: boka tid innan helgen, bra?

OM EN VECKA ÄR JAG I SVERIGE!

LATER

Hej Bloggen!

Hur skulle jag inte vara glad idag? Hur? OM EN VECKA ÅKER JAG TILL SVERIGE!!! Är en vecka lång tid, nejdå, för det var nyss förra onsdagen, så det blir som Salem sjunger i sin sagolika fantastiska låt (tyst Arez; för den är magi!) så ska jag keep on walking dessa sju dagar som återstår. Det kommer bli sju långa dagar för den sprätter i kroppen på mig. Jisses, kan inte fatta att om exakt en vecka sitter jag på flyget på väg till den danska huvudstadet; är det inte en saga? Det är mer än en saga; det är verklighet! Jisses….

Igår snackade jag med sis. Det var kul, jag gillar min sis. Grejen är att vi planerar att göra en liten ”sak” okej… inte så liten kanske, och vi planerar inte, vi ska göra. Jag ligger i riskzonen som den räddhare jag är, men nej, nej, nej denna gången ska jag kliva i en dräkt av mod och bita ihop. Jag ska inte banga sis, nu har du det svart på vit, så om jag fegar kan du ta upp detta med mig då, right?

Vill inte skriva ut det här på bloggen, iaf jag skulle fega, då blir det bara skam (fast jag sa inte banga) men det kommer… sis ska boka tid den 9 april, sista fredagen i Sverige alltså… åh, galet! Men jisses vad jag längtar, & många inlägg lär handla om det i framtiden, tro mig, ni kommer att få veta i sin tid.
Alicia, Nora, Lisette & Domme vet redan, hejarop till er! Ni får peppa mig via SMS.

Lycka alltså, + att jag längtar till helgen, och det är redan onsdag! J Imorgon slutar jag tidigt, hey och fredagen är inte heller så pjåkig. Funderar på att börja packa redan imorgon när jag slutar så tidigt + fredagen också, så att man kan ha helgen fri för roligare aktiviteter. Heeeey! Jag är taggad. Jag är en tidsinställd bomb! Jag vill att dessa dagar ska gå illa kvickt. Jag vill befinna mig på svensk mark. Träffa familj + vänner. LÄÄÄÄNGTAR!


Lycka på bild; Norweigan air är verkligen min räddare i nöden, min trollkarl när jag är borttrollad, min nyckel när jag är inslåst….

Nu har jag tyvärr inte en lika glädjande eftermiddag framför mig. Jag måste plugga fysik. Det är blaj, mycket blaj. Är inte alls tagg på ljusdiffraktion och gitter… oh, no, kom prec på att det är matte –trigonometriska ekvationer – också. Ja, nu vet ni hur kul jag ska ha det. Men får trösta mig vid det faktum att jag om exakt en vecka sitter på flyget!

LATER

Hej Bloggen!

Jag mär bra nu. Jag längtar tills fredag mycket! Har blivit bjuden på en fest av en spanjor som jag träffade i fredags. Ska bli väldigt, väldigt spännande. Själv hoppas jag på en sen natt med mycket dans och trevligt sällskap. Sista helgen innan Sverige-resan måste vara ultimat, och nu känns det verkligen tiptop. Ja, det är verkligen gyllene nu. Sverige-resan närmar sig med stora kliv och nu börjar det verkligen kännas i magen. Kan ni fatta att jag åker hem och 7 dagar, kan ni det? Jag tror inte jag har svalt det som verklighet än, tror egentligen aldrig att jag kommer att göra. Men åh, hur skulle jag kunna vara depp nu när jag har en rolig fest + en rolig resa framför mig? Dessutom har min värdmamma tinat upp Lingongrova; hur skulle jag kunna vara depp när jag får provsmaka Sverige bara dagar innan jag ska ditt. & då blir det lingongrova; & keso: varför finns inte keso i Spanien? Om spanjorerna bara visste vad de miste hade de gråtit blod, jag lovar.

Och till råga på allt har jag hittat den ultimata, perfekta, fantastiska alldeles, alldeles underbart sagolika klänningen till födelsedagen:

Visst är den sagolik; visst är den magisk? Jag är så kär så det gör ont! Den är perfekt. Rosor, svart…hokus pokus och vi har love.

Med på bilden är även mitt halsband inköpt i Málaga. Orkar man släpa med den till Sverige? Eller så piffar jag till min flygplansoutfit med den… aja, låt mig ta mig funderare.

Och sedan vill jag visa min kreativa ådra; för visst har jag en sådan:

Enkelt men ack så vackert; snäcka en gåva från sis och halsbandet en gåva från mamma. Adderar dem två och vi har en vacker melodi. Ni ska veta hur mycket komplimanger jag får för smycket. Och jag förstår berömmarna; halsbandet är underbart.

Tack sis som agerar den bästa snäckletare medelhavet någonsin haft. Utan dig hade inga vackra toner uppstått; så sant så.

I eftermiddag ska jag keep on study. & lyssna på darins låt i melodifestivalen; jisses, hur kunde den inte vinna? Ni som hade rösträtt borde värnat om den och röstat på honom. Låten är bättre än bäst, den är sagolik och jag kan inte sluta lyssna på den. Svaret heter youtube och jag ska nog sätta på den omedelbums. Lyssna på introt: det kallas magi!

LATER

Hej Bloggen!

Återigen måndag, och sista hela veckan innan min Sverige-tripp, & det känns fantastiskt! Helgen har varit bra. I fredags var det som sagt utgång, & på lördagen vankades det melodifestivalen hemma hos Lisette & Domme. De har svt world, och det var verkligen jättekul att se lite svenskt, faktiskt! MEN HELT FEL LÅT VANN! Hur kunde ni rösta fram Anna som vinnare, hur?!? Sverige har gjort det igen. Det var första gången jag hörde låten och den var fruktansvärd! Alla vi tyckte det, och jag är väldigt säker på att det kommer att gå mycket dåligt i Oslo, ja, jag tvivlar på att Sverige ens kommer att ta sig vidare från kvalet. Åh, hur kunde hon vinna, hur?

Salem var bäst! Första gången man hörde låten – och den fastnade direkt. Jag gillade Darin också, åh, ska söka upp de på youtube och lyssna lite, sådant gillas!

Fredagen var inte prec den bästa kvällen. Träffade en person jag absolut inte ville träffa, och där gick festhumöret ner rejält. Ryckte upp mig senare, och dansade lite med några spanska vänner som vi träffade. Det var väldigt trevligt, förutom att direkt bakom oss stod en äcklig man i grön kofta (serru, jag minns!) som var typ drogad. Träffade några trevliga spanjorer senare också, och jag blev genast lite bättre. Inga trevliga norrmän, förutom som bjöd på snus och ville följa med till Lisette & Dommes lägenhet, men tji fick han! Vi stack hem runt 5.00, och våra spanska vänner följde oss. Hade pratat ganska mkt spanska den kvällen, haha, och lite stolt är jag allt för det ;) Det var askallt då, Sverige-varning på högsta nivån. Hamnade i säng runt kl 05.45. Sov inne hos Lisette och vi låg och snackade till kl 06.30 om lite allt möjligt. Hon somnade ganska snabbt, men för mig dröjde det tills 07.30, och vi gick upp 11.30 – låt säga att jag var riktigt trött på lördagen, och sov tolv välbehövda timmar natten till söndagen.
En bra helg trots allt!

Glad flicka, det är fredagskväll… REDO!!

Domme har mörka hemligheter.

… och Nora gömmer sig under filten. Trötta men söta Nora.

Men nu är det måndag, och det är dags att fokusera. Fysiken är nummer ett nu, men jag kan inte påstå att interfererande vågor är så roligt… eller diffraktion för den delen heller. Men det är att le och vara glad. & i eftermiddag är det gympa dessutom. Malin ska hålla en lektion, tror det var pilates/ yoga någonting hon skulle göra. Men det ska faktiskt bli spännande, roligt med annat än bara de där fruktansvärda bollsporterna. Men jag måste påpeka att Julia gjorde ett mycket bra och inspirerande jobb med handbollen förra veckan! Credits till dig!

Btw… är äckligt trött. Farligt trött; stor risk att jag somnar under spanskan. Är inte taggad på spanska. Bajs på det! Dessutom drömde jag en halvrolig dröm om död. Det var en som jag kände som sköt sig själv i huvudet; grejen var att jag var tvungen att se den blodiga scenen i repeat typ tre gånger men i olika tappningar. Usch! & på morgonen fick man ställa in sig på att nej, personen är inte död, utan väldigt mycket i liv. Det kunde varit värre, det kunde varit verkligthet.

LATER

Hej Bloggen!

Jag älskar fredagar. Varje fredag är ett litet mirakel, en liten förhoppning om en vacker helg. Idag är absolut inget undantag. Äntligen är skolveckan slut & hela helgen ligger framför mig. Förhoppningsviss är väderguden snäll detta veckoslut eftersom att jag är TRÖTT på regnet! Gott har denna vecka varit bättre än förra, snälla, jag vill inte tala om förra veckan. Om det finns hemskheter mötte jag alldeles för många förra veckan.

Just nu sitter jag i skolan, vi har rast. Snart är det dags för svenska, sedan engelskan innan helgen verkligen är här. Har haft en väldigt skön sovmorgon, dock är jag trött trots det. Känns som att jag skulle kunna sova ett dygn, minst!

En halvrolig bild på mig prec innan jag skulle bege mig till skolan för den extrainsatta biologi-lektionen som höll på till halv sex! Jisses, vem vill vara på skolan till halv sex?!? Tacka Gud för att det där var första gången det hände. Fyra; max.

Tröstar mig med att det bara är sju skoldagar innan SVERIGE!!!!!!!!!!! 

Idag? Jag har planer för fullt. Först och främst när skolan är slut ska jag till Mercadona med Lisette & Domme. Några småsaker som ska inköpas bara, och efter det blir det till att bege sig hemåt för att ha kul med fysikboken. Det är prov alldeles för snart, och alldeles, alldeles för mycket att förstå; och jag blir galen!!! Men… kvällen/natten blir desto bättre, det vankas utgång och jag älskar älskar älskar det. Antar att jag sover hos Lisette & Domme, och att det kommer bli sent. Men det är bara fredag en gång i veckan.

Övriga dagar vet jag inte förutom att vi planerar att se melodifestivalen på lördag. Lisette & Domme har svenska SVT1 och förhoppningsviss funkar det (ni får hålla tummarna från Sverige & skicka oss tusen miljoner lyckoönskningar – jag vill se finalen!)

Känner mig extra rik (underbar känsla) så jag antar att jag ska bege mig till affärerna & leta efter den perfekta födelsedagsoutfiten. Det närmar sig, och nu är det skrämmande nog bara 2 veckor & 1 dag kvar, och sedan gör jag vad jag vill – ink tatuera hela kroppen. (ta det hur seriöst ni vill – haha, jag ska bli randig som en tiger & slipa mina tänder sylvassa!)

I måndags bjöd jag på ett måndagsskratt så låt mig avrunda arbetsveckan (jippie - den är slut!) med fredagsskratt! Bjuder på denna störtsköna bild jag hittade på USB-minnet, alldeles för skön, inte sant?

HA EN BRA HELG!

Vet icke när jag uppdaterar igen, så jag får passa på nu att önska er de bästa lediga dagar möjligt.

 Hej Bloggen!

Idag ska jag skriva om en särskild form av hemlängtan, och det var denna vackra, och sanna dikt som fick mig att först börja reflektera:

Den har intet fosterland som ställer,

alla lika högt – så sant jag tror,

den har ingen kär och får ej heller,

som ej älskar framför allt sin mor.

Klingar icke modersmålet skönast?

Binder ej vårt hem med dubbla garn?

Lyser icke själva ljungen grönast

på den torva, där vi lekt som barn.

C. W. A Strandberg

Sverige, Sverige; hur ska jag börja?

Jag saknar Sverige, det går inte att förneka. Dikten ekar med sin sanning, för vårt hem, hemlandet, är alltid nummer ett. Vi tänker inte på det när vi är hemma, då vi är invanda med tryggheten och tar det istället för given. Det är lite som Erik Hassle sjunger i låten ”Hurful” ”You don’t know what you got, till you missing it a lot” och så är det absolut när vi talar om hemlandet och allt som rör det. När jag var i Sverige förra året var jag trött på allt som hade med det att göra. Jag kunde inte urskilja någonting, utan för mig var allting bara en grå dimma; jag ville bort, och det fort! Nu, när jag har varit borta en längre tid, har jag börjat urskilja saker jag aldrig förr tänkt på. Jag har börjat sakna saker jag förr aldrig tänkt på eftersom att de var så självklara att jag inte behövde bry mig om dem.

Sverige har fått en helt ny sida för mig. Det finns, men långt, långt där borta. Det är en annan värld, som lever men ändå inte finns. Trots det är hemlandet ett band som binder oss alla svenskar här, för oavsett hur olika vi är har vi alltid en länk; en sorts kontakt som aldrig slippas ner. Att träffa en landsman och diskutera det typsikt svenska; beklaga oss över hur mycket vi saknar det är en koppling som alltid för oss samman.

När jag tänker efter är det konstigt vilka småsaker som man saknar; saker som man aldrig förr tänkt på men som nu ekar med sin frånvaro. Exempelviss att höra sitt modersmål på gatan, kunna köpa aftonbladet i närmaste kiosk och att äta knäckebröd till frukost. Kylan också, faktiskt. Jag har glömt hur det känns när kölden biter in i skinnet, nu tar jag värmen för givet vilket är illa, illa, illa!

Kort sagt: Sverige har fått en helt annan sida hos mig, en betydligt ljusare sida. Och när jag kommer hem och tretton dagar kommer jag att uppskatta mitt besök på ett helt annat sätt. Åh, vad jag längtar!

LATER

Hej Bloggen!

Just nu är jag glad att jag lever; att det är onsdag och att jag sitter här på skolan, att gårdagens exkursion är över. Som jag sa till min värdmamma ett X antal gånger HORRIBLE! Först & främst var det kylan – omkring ynka sex grader. Kör bara cirka 1½ timme från Funkan och du får smaka på vintern. Det var vantar, mössa, halsduk, leggings under jeansen, dunjacka – ja, en riktig Sverigeoutift! (men under svensk vinter har jag 2 par leggings & 3 strumpor)

Först kom vi till en stor insjö. Där var det meningen att vi skulle titta på flamingos som parar sig i stora kolonier under mars månad. Det hela resulterade dock i en stor besvikelse. Vi kom – såg fåglarna på långt avstånd – med kikare gick det, sedan cirkus 15 min senare var de pooof försvnna. Det blev inte mycket det. Sedan skulle vi med biologin ta massa blajiga pH-tester på jord resp. vatten. Det var kallt & krångligt och mina fingrar… det var tortyr! Lycka var att sitta på bussen… om jag inte vetat att det skulle bli värre! Mycket, mycket MYCKET värre…

Den *vackra* sjön.

Bättre bild gick det icke att få, men här är de iaf – flamingosarna! Syftet med resan, och vår stora besvikelse. Vi ville ju se baby-flamingos bli till!

På väg för att undersöka pH-värde. Iskallt.

Efter besöket vid insjön åkte vi till ett stort bergsområde, som är känt för sin speciella geologi. Låt mig erkänna att jag kan ingenting om det där, och inte lärde jag mig någonting under dagen heller… hela besöket var bara en enda utdragen plåga! Vi skulle göra en vandring på 2500 m. ”Ingenting” var min första tanke men tji fick jag. Det var ett helvete. Jag vet att ni läser detta, och ser det bara med ord. Men ni kan inte fatta hur fruktanvärt det var. Jag led. Det var den värsta vandringen jag har varit med om. Hemskt hemskt hemskt många, många gånger om och så har ni pinan. 2.5 timme. Det var hala stenar, lerpölar, det var att klättra upp och ner, det var brant, det var läskigt, det var lerigt och geggigt, det var tufft; jag var trött. Det var hemskt. Jag var serri lycklig när jag kom hem; lycklig för att den hemska vandringen var över. Det var ingen vacker naturupplevelse; det var en pina.

Miljön kan jag inte förneka vara väldigt intressant. Jag skulle kunna fascineras av utsikten om inte vandringen var så plågsam. Nu när jag ser bilderna i efterhand inser jag hur pass vackert & speciellt det var. Men då, när jag var där, fanns inget annat än att ta sig genom de där 2 ½ låååååånga kilometrarna.

Så här klippigt, lerigt (stenarna var hala) var det konstant i 2,5 km. & på bilden ser vi en av de lättare sträckorna, i och med att jag kunde stanna & ta kort. Det fanns vissa sträckor då man var tvungen att samarbeta, hålla fast i varandra, det var för lätt att halka annars. Spec minns jag när jag skulle över en stor, stor lerpöl med en liten, spetsig hal sten i mitten. Runt omkring taggbuskar – tacka Cissi som typ fick hålla fast mig. Det var hemskt, jag hade typ panik.

LYCKA VAR ATT SE DENNA SKYLT!
SLUTET!!!!

Är glad att exkursionen är över. Vandringen lär jag aldrig glömma. Mina gympaskor var SVARTA av lera, och nu ligger de i tvättmaskinen. Snart är det dags att ta tag i saker och skriva en labb-rapport, avskyr det; men ska bli skönt att lägga allting bakom sig. Ett minne lär iaf vandringen bli.

LATER

Hej Bloggen!

Varje måndag är detsamma… jag konstanterar att ännu en vecka är här och att det har gått snabbtsnabbt. Men allvarligt är jag glad att vecka 9 är över. Det var en jobbig vecka, en vecka då jag misslyckades med allt och helst ville låsa in mig i mitt rum för att aldrig visa mitt face offentligt. Men tji fick jag! Det ända som lyckades förra veckan var att jag fick ledighet till Sverigeresan! Tjohoo! Det är lite problem med sådant just nu på skolan. Lärarna har typ haft samtal om att elever tar ut för mkt ledighet. Aja, så länge jag fick mina 8 dagar skiner solen.

Helgen var lugn efter fredagskvällen. Såg ”Bedtimes stories” i lördags, och jag kan konstantera att filmen var en besvikelse. Huvudpersonen säger till barnen: ”In life there are no happy ends” vilken är sant (han har rätt, man ska trycka in det i barnen tidigt, livet är ingen disneysaga – and so they lived happily even after) men hur slutar filmen? Alla är superlyckliga och det är sockersöt. Dåligt… var är verklighetsuppfattningen här? Sensmoralen, någon?

Rekommenderas inte.

Nu är det ändock måndag, och en ny vecka står för dörren. Planer? I eftermiddag ska jag GENOMLIDA en gymnastiklektion (snälla, rädda mig!) & imorgon bär det av mot exkursion. Först blir det till någon sjö där vi ska titta på flamingos som parar sig. Sedan ska vi som har biologi A få någon uppgift om att undersöka ekosystemet vid sjön – och sedan jämföra det med ekosystemet vid bergen vi åker till senare på dagen. Jag är inte så jättepigg på det om jag ska erkänna faktum- äsch, ryck upp dig Lena, ska i vilket fall som helst bli kul att lämna funkan!

Som sagt, jag uppdaterar igen på onsdagen. Förhoppningsviss får vi skymta rosa fåglar, och då blir det pics på dem.

Alla har vi våra egomoments.

Aja, i eftermiddag blir det att bege sig till Mercadona för lite shopping inför morgondagen. Sedan ska jag till gymmet… får se vilket pass det blir… Wish u the best!

LATER

Hej Bloggen!

På måndagar är många lite depp; vem tycker inte det är lite småtragiskt med en stundande arbetsvecka? Dessutom hatar jag måndagar extra mycket eftersom att de även innebär gymnastiklektion (ni som slipper det tacka er lyckliga stjärna!) Vad är då bättre än att vaska fram en film som garanterar skratt? Denna film älskar jag, jag skrattar bokstavligen tills det gör ont i magen. & jag kunde inte låta bli att tänka på stackaren när jag själv stod på löpbandet.

ENJOY MÅNDAGSSSKRATT!

LATER

Hej Bloggen!

Då var det lördag och med tungt hjärta konstaterar jag att väderguden inte är på min sida, trots att jag bett så snällt. Nej, regn regn regn både igår & idag. Så fyra gånger denna vecka – fattas bara regn imorgon också. Mamma och sis hade minst sagt tur, sportlovsveckan innebar 4 dagars solsken. Det kallas magi! Såg på fb att det har varit solsken i Sverige! I SVERGIGE?!? Vad är detta? Solen skiner i Sibirien, men inte här? :O Nej, jag tror väderguden har vänt upp och ner på världen, han har förlorat sitt förstånd. Han får väl ta & rycka upp sig och inse faktum; nu är det Funkans tur att få en guldgul och varm sol. Jag saknar stranden!

Så, lördagen tillbringades på gymmet. Okej, självklart inte hela dagen, utan 1 timme bland olika redskap. Det gick bra. Men för mig kändes det lite som hela dagen eftersom att jag vaknade sent. Men finns det något underbarare än att sova hela förmiddagen. Jag drömde en blaj i byxan dröm om min skola på högstadiet. Shit, jag minns fortfarande exakt hur det såg ut även om det var evighetersevighet sedan jag var där.

Igår var det som sagt utgång som gällde! Me gusta! Dock vräkte regnet ner, men det kändes surt att inge gå ut, man hade ju fixat sig och var taggad. Så det blev att springa i regnet. Kvällen blev halvlyckad. Vi dansade, och Nora blabladae spanska som en spanjorska, och jag satt som ett fån. Sedan var jag för blyg inför ett par snygga norrmän. Var är modet när man behöver det? Aja, nästa vecka…

Blev inte så mycket pics; kameran har inte högsta prio prec.

Jag. Taggad för utgång.

Älskar min blommiga kavaj!

Alicia & Nora på väg till Foreplay i ovädret.

Kan berätta att det klarnade upp senare, och det kom en hel del folk. Vid tre var det smockat inne på Foreplay. Men det var dock Sverige-varning kallt hela kvällen. Var rädd för att jag skulle omvandlas till en isbit eller någonting och tvingas tillbringa sommaren i en frys.

Dansa! Dansa! Dansa!

Nora var asduktigt. Hon dansade nästan hela tiden, and she knows the moves. Själv känner jag mig som ett fån bredvid henne. & Linda är inte så dåligt hon heller. Älskar hennes klänning! Så finns det tjejer som Alicia som ska rycka i dragkedjan… men det är kul att titta på, det är det.

Ikväll vet jag icke hur det blir. Men antar att jag kör en hemmakväll. Har en apbra bok som väntar på mig, ”Trollkarlen från Lublin” av Singer (tackar pappa för tipsen!) och filmen ”Bedtime storie” ligger på datorn. Det kan bli skönt i alla fall.

Ha en fin lördag (och söndag)!

LATER

Hej Bloggen!

Igår var jag med om en riktig ”knas-upplevelse”. Först & främst ska jag göra klart för er att jag inte tror på horoskop, men jag kan också erkänna ibland när jag är uttråkad händer det att jag klickar fram ett; och det gjorde jag igår. Shit, säger jag bara… öppnar väduren vecka 9; & när jag läser det vill jag både skratta & gråta. Varenda litet ord stämmer. Det stämmer så precis att jag vill ställa mig upp & skrika. Det stämmer så precis att jag har sparat det på datorn & läser det med klump i halsen. Aldrig i mitt liv har ett horoskop stämts så exakt, det är läskigt. Vill inte skriva här vad som stod där, det har inte här att göra. Men slutsatsen; den som berör framtiden, var mycket, mycket positiv. Om även det kan stämma är jag i sjunde himlen.

& nej, jag tänker inte säga varifrån jag hämtade horoskopet. Aldrig. Don´t even ask.

Aja, tillbaka till verkligheten, & den är inte lika fantasifullt sagoaktig. Nej, det är bara regn varje dag och jag vill skrika, skrika och gråta lite. Aldrig förr har det regnat så här mycket i landets historia, och jag blir ledsen.ledsen. Denna vecka har det regnat båda tisd & onds, när vi satt och hade nationella bara vräkte det ner. Jag orkar inte mer, okej, herr vädergud?

Något ni i Sverige bara kan drömma om – röda älsklingar, jordgubbar!!

Så var det fredag. Skönt! Denna vecka har varit otroligt, otroligt jobbig & det är minst sagt lycka att den är över. Nu måtte det vända annars vet jag inte vad jag tar mig till. Tror jag ska ut på presentjakt till föräldrarna, om jag orkar alltså. Sedan bär det av till gymmet på lörd, tror jag. Dessutom överraskade Alicia & Nora mig idag genom att berätta att de SKA ut! It made my day! Jag är taaaaaggad… men jag är trötter (det är fredag, konstigt vore annars) så jag ska hem, duscha, kaffe & alvedon. Sedan är jag redo!

Trevlig helg!  

Uppdaterar imorgon kväll (tror jag) I guess att jag beger mig till Miramar.

LATER

Hej Bloggen!

Den 20 februari var jag & Anna på Fuengirola Zoo. Det blev en mycket lyckad dag. Solen var på besök, och i 3½ timme strosade vi omkring bland vilda djur och hoppfulla turister. Först & främst var vi där för vår biologiuppgift, så vid vissa djur fick man med suck och stön ta fram papperna och anteckna, men förutom det var det en rolig dag med trevligt sällskap. Dagen fylldes också av en hel del galenheter och andra överraskningar.  När jag kom hem var jag halvdöd av trötthet.

Pics:

Dagen började med söta lemurer som solade sig.

Sedan blev det besök hos gorillorna, och silverhanen. Kände att vi fick lite ögonkontakt där. Hehe…

Skrämmande stor var han också.

Här slickas det rumpa för fullt! Schimpanser har en annan syn på det där med närkontakt…

Den undre schimpansen är en livsnjutare av högsta sorten. Haha, kan inte låta bli att garva när jag ser dess belåtna min.

TIMON!

Surikat.

Miniflodhäst.

Mysigare sällskap i badkaret får man leta efter.

Åh, hornsvinen verkar ha det roligt. Blir det några bebis-hornsvin, måtro?




Så sjukt söt. Baby-talapoin blir ompysslad av mamma-talapoin

Vi såg också ett par galna spanjorer. Det stod med tydliga bokstäver nästan överallt på zoo *översättning: SNÄLLA, MATA INTE DJUREN” Vad ser vi? Familjer, vilket inkluderar vuxna individer, som står och kastar chips till båda schimpanserna och orangutangerna. Självklart uppstår kalabalik bland djuren – och schimpansvrål hörs över hela området, maten stör ju deras ordning/ rangordningsystemet. Åh, jag blir så upprörd, man ser att djuren tar skada, de blir oroliga. Det som gör mig extra arg var att vuxna betedde sig såhär. Ibland blir man galen på dessa spanjorer… På bilden tigger schimpanserna chips.

Leopard; gör mig sugen på leopardmönstrat.

Tiger, tuffing.

& så orangutangen, djuret som jag & Anna specialiserar oss på, just nu håller vi på med ett arbete om det. Så vi stannade där ett tag; fotade, tog anteckningar och filmade. Det ryktades att orangutangen var ett segt djur – men när vi var närvarande var det action för hela slanten. Det var jakt, skrik, tiggeri och klättring i träd. Intressant…

Roligt var också att den spanska familjen som matade aporna, tappade en baby-sko i apburen. Orangutangerna gjorde ingenting, och efter kanske 10 min blev skon uppfiskad.

Nej, sammanfattningsvis kan jag säga att det blev en mycket lyckad lördag på zoo – som skolan pröjsade! När jag kom hem var jag dvärgen trötter. Inte blev det mycket sömn heller eftersom att min värdmamma hade typ 5 vänninor & en frisör på besök. Väl tajmat allt det där…

LATER

Ni har hört om fobier… men ni har inte hört om min!

Okej, först till saken; jag är inte rädd längre. Om det i barndomen innebar döden är det nu bara ledan, ni förstår? Och en till sak – ni får skratta! Absolut! Jag har blivit utskrattad, hånad så oräkneligt antal gånger att det tyckas kan att jag borde tagit mitt förnuft till fånga, men så lätt är det inte när det handlar om fobier.

Även nu när pappa ska skicka ner tidningar till mig i Spanien, ber jag honom gå genom dem, en efter en, leta, titta, & klippa ut bilder likt denna:

Min mardröms vokabulär från mellanstadiet innehåller ord som: kranium, skelett, begravningsplats, forntidslämning, stenåldern, forntid & arkeologi. När min rädsla var som värst kunde jag inte ens se det tryckt i en bok utan att tappa fotfästet helt; ja, såg jag det kunde jag inte sova i samma rum som boken, och om jag såg en bild fungerade jag inte normalt i en vecka. Ja, jag var livrädd för skelett.

Det var en överdriven ”barnfobi” men jag var livrädd. En historiebok var den värsta saken jag visste; & jag minns hur mamma fick tejpa över skelettbilder med post-it lappar, och hur jag senare blev smått utskrattad i skolan. Men ett lager papper över bilden spelade inte mig någon roll. Jag minns vintern i fyran då jag brukade vara ensam hemma om eftermiddagarna, och då veckans värsta dag utan tvekan var onsdag, eftersom att det var historieläxa till torsdagen – och därmed måste boken med hem. Jag brukade alltid lägga den i brevlådan. Men det spelade ingen roll – hade jag inom den senaste tiden sett en bild på ett skelett kunde jag inte vara ensam utan att bryta ihop. En period vågade jag inte gå upp till andra våningen, utan befann mig bara i vardagsrummet eftersom att jag där kände att jag hade koll. & så brukade jag prata med mig själv, eftersom att jag inbillade mig att det fick ”levande skelett” att hålla sig borta.

Trots det kom de värsta ”skräck-attackerna” ibland. Kanske hade jag vågat mig upp, men hört något (jag inbillade mig ofta ljud på den tiden, tror det var psykiskt i och med att jag nästan letade efter skelett, tänkte på dem konstant). Kanske satt jag i soffan och grät, livrädd. Det slutade alltid med att jag gråtandes likt en baby ringde pappa & krävde att han kom hem. Oftast gick inte det, och inte är de få de gånger då jag ställt mig, timtal, utanför huset iskalla vinterkvällar & väntat på pappa. Jag kommer aldrig glömma mina skräckfyllda eftermiddagar, när jag gick på mellanstadiet.

Det som skrämde mig var ”levande skelett”. Jag hade fått för mig att de skulle ”kliva upp ur boken”, för att sedan komma till mig. Jag minns tiden då mamma pluggade & hur lättad jag var de eftermiddagar då hon var hemma. ”Du får slåss mot skeletten” sade jag alltid till henne, och var något otroligt tröst när hon bekräftade detta.  Jag minns också alla återkommande mardrömmar som jag har haft. Den värsta var helt klart den gången då jag drömde att ett tiotal halvruttna skelett kom in till mitt rum mitt i natten med klubbor, stenar & andra vapen som var vanliga under stenåldern.

Och för att rikta texten speciellt till farmor, så kommer jag aldrig glömma nätterna hos henne då jag som 11-åring sov i arbetsrummet på ovanvåningen. Intill mig stod en stor & fullproppad bokhylla, och som en boknörd, kollade jag självklart kollade igenom några böcker varje kväll innan sänggående. Speciellt minns jag tre böcker. Den första var en reseguide till London. I kapitlet som handlar om British Museum fanns det en bild på en väl bevarad ”halvt-skelett” Jag var livrädd, och kvällen jag först såg bilden grät jag. När ingen såg sprang jag och gömde den på nedervåningen. Sedan minns jag en helt vanlig svensk ordbok, varav jag skulle utmana mig själv genom att slå upp ”kranium” – och skrämdes totalt av en tecknad bild! (Ja, jag brukade utmana mig själv genom att slå upp ord i ”skelett-stil” typ stenåldern, risken var stor att det fanns en skelettbild. En annan stor utmaning var att bläddra i pappas historietidningar). Ja, jag låg i alla fall om natten, kunde inte somna & var rädd för ett tecknat kranium. 

& den sista var den stora historiebok samlingen i vardagsrummet. Bokhyllan, som rymmer hela boksamlingen, ligger på andra sidan korridoren, så om man direkt ställer sig utanför arbetsrummet kan man se alla böcker, och deras skrämmande svarta ryggar. Jag minns nätter då jag ställde mig gråtandes där, och tittade. Första bandet var värst, att bläddra genom den innebar i princip döden skräckmässigt. Det bandet hette ”I begynnelsen” och det var skelett på var och varannan sida.

Nu har jag i princip kommit över detta. Men om jag ska vara helt ärlig undviker jag fortfarande historieböcker. Hittar jag en ”skelett-bok” blir jag kanske inte direkt rädd, men jag tar ut boken från mitt sovrum i alla fall. Tycka vad ni vill om detta, men jag tror alltid att mitt förhållande till mänskliga benbitar kommer vara väldigt laddat.

Hej Bloggen!

Jag är inte glad just nu. Ett leende är typ mission impossible. Det beror på många anledningar. Allt går fel nu; jag menar allt! Har haft sådana fruktansvärda dagar, jag vill bara lägga mig ner och böla böla böla. Har jag slagit sönder någon spegel på senaste? Nej?!? Varifrån kommer då all denna otur. Till att börja med; 2 prov på raken. Idag matte & imorgon spanska. Sedan  är det lite problem med ledigheten inför Sverigeresan (MÅSTE FÅ VARA LEDIG!) Sedan är det helgen: alla ska resa bort! Sedan är det lite andra saker… men som sagt, allting går fel och jag orkar inte mer. Nu blir jag seriöst depp.

När ska världen le mot mig?

Kan iaf andas ut för att matteprovet är över. Satt i 4 timmar – 09.00 till 13.00. Tiden går snabbare än vad man tror. När jag kom in var det morgon; och vips var det mitt på dagen. Det gick blaj, enligt mig. Nu vill jag bara andas för det är ööööver. På dansen dansade vi till ABBA:s ”Mamma mia” Me gusta J

Hur som, jag har gymmet. Det är alltid en trygg punkt i en instabil vardag. Träning gör en lycklig – jag upplever verkligen en rogivande känsla när jag är hemkommen efter ett pass. Är glad för mitt gymkort. Igår var det aerbox, och det var prec som det låter; sparkar hitt & ditt… men det var kul! Så jag kan rekommendera till er som är halvdeppa att skaffa ett gymkort! Träning kommer att lätta upp.

Mitt gymkort. Tog ett tag innan jag köpte det (lathet? Någon?) men är glad att det är mitt nu. Det var dyrtdyrt så skall utnyttjas.

Ikväll skippar jag gymmet. Ska plugga på spanska. Muntligt, ska typ prata om en blaj i byxan trist text.

Wish me good luck (om jag så att säga någonsin har det. Känns icke så just nu)

LATER

Hej Bloggen!

Efter 10 fantastiska dagar ledighet är jag återigen tillbaka på skolan. Ärligt känns det nja. Får väl keep on till sverige-resan. Bara 3½ skolvecka, vilket känns överlevnadsbart. Men om varje dag blir som dagen idag vet jag inte det. Jag är farligt trött, jag är trött så jag darrar! Det känns minst sagt som att jag skulle kunna sova ett par dygn nu.

Igår var ingen rolig dag. Först missade jag tåget till Benalmadena efter en hel morgons suckande över hur trött jag var. Sedan började jag blöda näsblod. När jag berättade det för min värdmamma blev hon seriöst orolig. Packade på mig med servetter, men det känns OK. Jag är ändå relativt lugn när det blöder. Två gånger blödde jag – sista gången när jag skulle duscha på kvällen, & då kunde man se bloddroppar över hela badrumsgolvet. Fick stoppa upp papper i näsan, valrossvarning där!

& så var det ALICIAS FÖDELSEDAG IGÅR!!! GRATTIS GRATTIS GRATTIS!

Ska firas med utgång när Lisette & Domme återvänder till Spanien. (De är i Sverige, & kommer hit på söndag!)

Återigen; grattis! 

Idag blir det lite pics från förra veckans shopping med sis. Hade faktiskt sparat en del från studiebidraget, och det var värt det. Otroligt kul att springa med massa shoppingspåsar på Miramar med systeryster. Hon fick dessutom vara med om ett lite småpinsamt ögonblick – betala med ett tomt kort. Hon var inte glader, sur som en citron fick hon låna pengar av mamma.


Lycka! Garva, men det är en story så typsikt lena att till & med jag garvar. Jag ser tröjan – köper den inte, och går månader och gräver mig över det. Ser till & med tjejer iklädd den och blir dvärgen surer. Sedan hittar jag den – bubblar av lycka – men köper nästan den inte igen (fattar ej varför) blir övertalad av mammsen, och här är den!

Zoobesöket fick mig verkligen sugen på leopard; finns det något mönster mer classic? Denna sjal är lagom allt, och jag älskar den! Kan också avslöja att jag var tvungen att fråga ett par spanjorskor innan, och göra bort mig lite till. Men det är det värt, nu ska jag vara leoo…grrr…!

Den mest fantastiska tröjan just nu, från Bershka.

& den mest fantastiska kjolen just nu. Zara… tror jag dör lite varje gång jag ser den… looove…

Det är omöjligt att vara glad nu. Mission impossible… vill inte gå på några detaljer, men låt säga att jag misslyckad med allt, ALLT! & så är det matteprov imorgon, världens segaste helg då alla är bortresta… och jag orkar inte mer…orkar inte mer.

Ikväll bär det av mot gymmet. Ska gå på något pass som heter ”airbox”. Utifrån namnet låter det som att jag ska boxas i luften. Aja, kan bli intressant…

LATER